Väntans tider

Att vänta har blivit lite av min grej liksom. I 3,5 år väntade jag på att få komma ifrån kåken, om ni bara visste hur väntan ser ut där inne. Och nu när jag väl kommit därifrån så går jag och väntar på att få tillbaka mitt riktiga liv. Ochdet livet kommer inte ha sin utgångspunkt i Smedstorp, var så säkra. Och att vakna kl. 05.03 (trots att man somnade vid typ 3) och vänta på att klockan blir så mycket att man vågar ringa någon utan att riskera livet är också en väntan som jag klarat mig ypperligt utan. Finns en del andra saker som jag ägnar dagarna åt att vänta på men vi stannar här, vill ju inte verka gaggig även om jag börjar komma upp i gaggåldern. Här vill jag bara inflika en liten parentes angående min ålder. Då jag igår var på systemet för att inhandla mitt alkisvin utbrast (och då menar jag verkligen utbrast) kassörskan då hon studerade mitt ID: 80:a, men då är du ju snart 28. Du ser inte en dag äldre ut än 22...
Tror ni att stegen därifrån var fjäderlätta?

Tack du underbara kassörska för att du gjorde min dag igår.

Och tack Gud för att du några timmar senare ruinerade dagen totalt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0