-----------FRENNE----------

102 år gammal blev han. Minst sagt anmärkningsvärt. Vi (eller åtminstone jag) kommer för altid att bära med mig minnet av honom och det han skänkte världen, i mitt sinne, i mitt hjärta och stundtals i min ficka..

"It saddens us to confirm that Dr. Albert Hofmann passed away at his home in Burg outside of Basel, Switzerland today, April 29 2008 at the age of 102 years. Dr. Hofmann was at his home with two of his caretakers, he passed away at 9am local time.

Dr Hofmann follows his late wife Anita, who passed away this past December. We do not have much more information at the moment but we will update this note once more becomes available.

We send out condolences to his family and friends and as you all to join us in celebrating the life of one of the most important scientists of the last 102 years. Dr Hofmann's discoveries have touched countless people and brought tremendous change to the world in more ways than can be counted. We are very glad that Dr Hofmann could still witness the early stages of new studies with LSD that will start in Switzerland in the near future. This matter was very important to him, we are grateful to all that were involved in getting approval for this study.

We thank you for all you have done dear Dr Hofmann, may your ways be blessed and peaceful. We will keep your spirit alive and will continue with our work."

The Albert Hofmann Foundation

Vila i frid Albert Hoffman...

Trots att jag spenderat nästan 4 år utan festligheter hade jag ändå svårt att ta till mig festen i Linderöd som jag hedrade med min närvaro. Trots ohyggliga mängder rödvin och verkligt god vilja, gick jag mest och irriterade mig fram till dess att vi lämnade festen vid 4-tiden. Inte en minut för tidigt.

1. Musiken sög verkligen apröv. Detta trots att Daniel Vernyft DJ.ade. Han hade nämligen blivit ombedd att spela gammal musik. Varför flyga hit en dyr DJ från Tyskland för att spela gammal musik? Helt efterblivet ju. Sen urartade det än mer åt det hysteriska hållet...

2. Lokalen hade inget vatten. Varken i kranarna eller i dassen. Trevligt. Jag urinerade istället hej vilt ute på parkeringen.

3. Större delen av gästerna var under 20 och i många fall säkert under 15.

Har insett att jag omöjligt kommer ha råd att åka till Tyskland den 16:e och borde egentligen gråta ögat ur led. Det gör jag dock inte då det istället denna afton vankas disco i Kbh tillsammans med ett par ypperligt goda vänner.
Någonting säger mig att det kan bli något roligar än Linderöd, om än endast ytterst marginellt.

Med risk för att verka thatig. Vet ju att jag sagt det tidigare men jag måste verkligen ha världens sötaste lillasyster. Lillasystrar egentligen men i just detta fallet syftar jag på min yngsta, Rebecca, snart 15 år gammal. Igår fällde vi nämligen en enorm björk som stod på våran tomt då den spred löv och pollen omkring sig samt att den stal i princip allt sollljus. När Rebecca kom hem från skolan försvann hon upp på sitt rum vilket hon brukar göra. Men när hon inte kommit ner efter två timmar gick jag upp för att väcka henne och fann min syster storgråtandes - för att vi dödat hennes älsklingsträd. Hon var fullständigt otröstlig...

SWEET SISTER


Och för dig som undrade om jag har kärleksbekymmer, det har jag väl egentligen inte men p.g.a just kärlek har det blivit lite bekymmersamt...

Ett av vår tids absolut allra största I-landsproblem har drabbat mig. Den 16:e har jag ju ett Tysklandsbesök inplanerat, ett festivalbesök närmare bestämt. Men nu råkar det vara så att ett par av mina allra bästa vänner, däribland den som jag på dansgolvet har i särklass trevligast med ska åka till Köpenhamn samma afton. Vill vara på båda ställena, samtidigt och för alltid.

Vad göra..?

Vaknade upp nyss och kände mig totalt genomrutten. Och då menar jag verkligen rutten. Gårdagskvällen var en av de värsta i mitt liv och jag kommer nog alltid undra om jag gjort rätt.

Till råga på allt har jag ådragit mig världens förkylning.

SUCKSUCKSUCK

Jag vill det verkligen inte men hur jag än bär mig åt så lyckas jag alltid såra eller svika någon. Känns lite som att det är min lott här i livet. Är sjukt splittrad, gör jag rätt eller fel? Vad är rätt eller fel?

Skulle nog egentligen behöva komma härifrån ett tag...

Jag har i och för sig inget emot vintern, förutsatt att den är kall och vit. Vilket i sin tur betyder att vi inte haft någon vinter i år. Därför gläds även jag åt att våren äntligen behagat infinna sig. Var ute på en lång promenad med våran valp, plockade vitsippor och var allmänt fjollig - men glad...

Min underbara lillasyster Rebecca hälsade våren välkommen genom att rida ut barbacka i skogen och vråla in våren, detta för att hon kände sig som en knopp på väg att brista och för att känslan av att vara Ronja Rövardottrig alltid infinner sig på våren. Igen kan jag inte låta bli att undra om jag verkligen härstammar från samma källa som de övriga i min familj. När jag var i Rebeccas ålder hälsade jag våren välkommen med häxblandningsfylla och med att försöka få omkull så många tonårstjejer som möjligt. Det sistnämnda försvårades dock oftast märkbart av min engagemang för det förstnämnda... 

Måste bara lägga en bild på Freja och Nikki...



Så här ser det ut när jag lagar mat, svårt att inte mata dem då...

...har jag upptäckt att min blogg inte lika ihärdigt uppdateras och jag ber mina få läsare om ursäkt. Sorry...

Har mer eller mindre vuxit fast ute i Brekille hos mams och (numera) paps, en paps som för övrigt inte led av malaria, han kanske bara fick en chock då han kom hem. Pendlar fram och tillbaka till LA där jag idogt målar, spacklar, städar och slipar.Detta trots att horungen till hyresvärd inte ännu behagat visa sitt fula tryne där. Förhoppningsvis ska jag inte behöva bo där särskilt länge.

Helgen kommer tillbringas i Småland hos mina farföräldrar och med att renovera vårat hus.

Har börjat inse att mina 8000 i A-kassa inte kommer att räcka till, nån som kan ordna svartjobb???

Och nu en riktig godbit: den 16:e åker jag till Tyskland för att bevista min första festival på nästan 5 år. 5 JÄVLA ÅR...     http://www.goatrance.de/goabase/party/details/31589

Tillbringadeju fredagen tillsammans med muttimus i Köpenhamn, galet roligt. Mycket på grund av att Tim då vi förfestade tillsammans med honom hade vänligheten att bjuda på Absinth. Minns att jag då vi lämnade Danmark frågade Kimutsu om man kunde få leversten då jag misstänkte att jag drabbats av just detta.Så var inte fallet.

Men min far kom hem från Afrika idag och det som skulle blivit en trevlig familjekväll blev istället inte en tragedi men en ganska otäck historia. Min mor och far är nämligen nu på väg till akuten då paps befarar att han fått malaria. Jävligt otäckt. Behöver kramas. Nå´n som vill hjälpa mig..?

...sjöng Cornelis. Jag har nog en spricka i min tå. Efter det ytterst tveksamma domslutet att dömma straff i matchen Arsenal - Liverpool igår, och efter ett mindre tveksamt agerande från Steven Gerrard (all credit åt en av världens bästa mittfältare och den absolut bäste lagkaptenen), uttryckte jag mitt missnöje genom att sparka en pappersrulle på tåfjuttssätt. Detta låter kanske inte så smärtsamt men sagda rulle väger drygt 6 kilo. Tror jag fick en spricka i stortån och oroar mig fruktansvärt över detta då jag på fredag planerar att dels bli skitfull, dels dansa hela natten...

Hur fan jag ängör så lyckas jag alltid såra någon, vad ärdet för fel på mig..?

Var egentligen meningen att jag skulle stanna hemma och ta det lugnt igår men så blev det givetvis inte. Blev hastigt och lustigt bestämt att jag istället tog mig till Markaryd för att hälla i mig alkoholhaltig dryck i olika former. Trots ett misslyckat pubbesök (nitlott om man gör sagda pubbesök i en håla som Markaryd) lyckades jag träffa en del nya trevliga mäniskor. Störst intryck gjorde Jörgen på mig då hans fylla var något av det roligaste jag någonsin upplevt. Han blev så full att han inte kunde kommunicera på vanligt sätt och således satt han bara på en stol, grymtade och räckte fuck you alla som råkade passera förbi. Men charmigast av allt var att detta inte var en engångsföreteelse utan han blir tydligen alltid sådan då han dricker. I Markaryd kallas detta för en Jörgen-fylla....

Grymt!

Min älskade mor hade härom dagen godheten att inhandla ett paket kalaspuffar, ett inköp som raskt ledde till att jag och min lillasyster hetskt började "diskutera" om vem som skulle få den medföljande leksaken. Min diplomatiska mamma avgjorde dispyten till min fördel med argumentet att det var lite synd om mig för att jag suttit i fängelse. Glad och upprymd bryter jag mig så in i förpackningen endast för att upptäcka att det inte längre finns någon leksak i kalaspuffspaketet, bara ett skitlöjligt korsord på baksidan. Är djup besviken, en era är till ända...

Och hur kan det komma sig att det då man ätit kalaspuffar också luktar så då man urinerar? Måste skriva till illustrerad vetenskap och fråga.

Snart på väg till La och en mycket skitig lägenhet igen. Undrar om någon även idag har vänligheten att visa sitt kön för mig...

Idag då jag åkte tåg från Ängelholm till Landskrona inträffade en ytterst märklig men samtidigt ganska roande sak. Jag satt i ett av sätena i en fyrasits formation, ni vet där man syitter mitt emot varandra. Och just mitt emot mig satt en tjej i 25-års åldern, ganska söt och med en tämligen kort kjol (jag tänker inte kommentera om just kjolen var anledningen till att jag slogmig ned just där). Efter ett tag märkte jag (inte heller det tänker jag kommentera) att sagda tjej ganska diskret drar upp kjolen en bit. Och gissa vad som tittade fram, just det: könet. Och detta kön satt hon och visade till och från hela vägen till Landskrona samtidigt som hon log ett ganska oskyldigt leende. Mycket märkligt...

Har nu äntligen kommit igång med lägenhetsbestyren, d.v.s: jag har skurat två element. Detta tog mig två timmar.Fattar ni då hur obeskrivligt sunkig lägenheten är. Men jag tror faktiskt att den kan bli riktigt fin. Inflyttningsfest annonseras i god tid, det lovar jag.