Imorgon...

...hämtar jag nyckeln till min lägenhet. Nu ska jag bara hitta någon som kan hjälpa mig med flytten och har tillgång till bil och släp. Av mina underbra föräldrar fick jag i infyttningspresent ett XBOX 360... Underbart snällt...

Var ska jag börja?

Feler med att blogga sällan (vilket jag gjort sista tiden) är förutom att ni få som fortfarande läser blggen anser att jag är en skit, är att man när det väl blir skrivande av så måste man skriva jävligt mycket. Och det har verkligen hänt jävligt mycket, så jag vet inte riktigt var jag ska börja.

Har ju varit uppe i Småland och snickrat eller snarare rivit en del i vårat hus. Sagda smålandsresa innehöll också som brukligt en nästan grotesk skaldjursfrossa.

Fredagen planerades i förväg till att bli jävligt lugn, detta för att jag skulle vara pigg och rask inför lördagen. Jag lagade således en tämligen utsökt vegetarisk ljummen pastasallad åt min syster och hennes väninna Susanne. Dessa två daamer hade dock vänligheten att till middagen medtaga en bag-in-boxvinare. Alltså åt, drack och snackade vi fram till klockan tre trots att det var uppstigning klockan 07.00 morgonen därpå.

Trots bakfylla var jag ändå vid gott mod då jag vid lunchtid begav mig mot Landskrona och Tim. Vid tretiden hade vi så börjat inmundiga öl och strax därefter var jag full igen. Det blev bara vi två som åkte till Köpenhamn och klubb Neun, riktigt schysst ställe och Funky Dragons spelning var magisk. Ett litet intermezzo ledde dock till att vi blev utslängda vid tretiden. Alltså fanns det inget annat att göra än att sätta sig utanför huvudbanegården och supa som svin, något vi fortsatte att göra även då vi landat på knutpunkten.

Och sist men absolut inte minst: jag fick lägenheten i Landskrona, inflyttning i helgen. GRATTIS till mig själv.

OBEHAG

20/2 10:50


Ytterliggare ett inlägg som skrivs i words. Sitter på tåget och väntar på att vi ska få åka igen. Strax utanför Ängelholm körde tåget på en person, jävligt obehagligt. Än obehagligare är sättet som räddningstjänst och tågpersonal hanterar siyuationen på. Lokföraren informerade resenärerna om att vi (inte han) kört på en person och att det nog gick illa. Jag bad omedelbart om att få bli utsläppt för att se hur det gick med offret, något jag vägrades. Detta för att invänta räddningstjänsten, de kom 23 minuter senare. Tragiskt nog vittnar det faktum att inget av räddnningsfordonen lämnade olycksplatsen direkt om att personen avled, något som styrks av att brandkåren tvättar av tåget med vattenslang.


Givetvis måste snutasen också ha något att säga till om, alltså får vi inte lämna tåget och gå till vägen där man kan få skjuts alternativt ta bussen, vägen ligger ca 25 meter bort. Eller jo vänta, tågpersonalen får lämna tåget och ta taxi hem.


JAZZ

19/2 19:52


Igår var jag på konsert inne i malmö tillsammans med familjen Johansson - JAZZKONSERT. Jag hatar jazz men fy fan vad bra det var. Såg en för mig tidigare okänd gitarrist, Ulf Wakenius. En herre som måste vara en av världens absolut främsta, helt sinnessjukt. Såg också en man som jag bara hört talas om nämligen Toots Thilelemans. 86 år gammal och han ägde. Insåg igår att livemusik inte nödvändigtvis behöver tillhöra din favoritgenre för att vara tilltalande. Duktiga musiker förmedlar något universellt och det är fan magi på riktigt. Kände också igen mig i trummisen, när han spelade som mest inlevelserikt mådde han så bra att han höll på att börja gråta och jag vevt hur det känns. Första gången jag såg Native Radio i Köpenhamn stod jag på dansgolvet och grät.


Music is what makes the world spin around...


Ajajaj

Igår blev jag nedsupen av min gode vän Kunz, ordentligt. Vaknade mitt i natten i min säng, sovandes med kläderna på. Har endast ytterst fragmentariska minnesbilder från gårdagskvällen. Ikväll ska vi in till Malmö för att gå på konsert, minns inte riktigt vad men det återkommer  jag med imorgon.

Vad jag däremot vet är att jag förmodligen inom en snar framtid kommer resa utomlands - till Iran. Än så löänge är bara resan på planeringsstadiet men det mesta talar för att vi faktiskt kommer åka. Kanske kan man hihtta sig en skäggig hona att gifta sig med där.

18?

Just det ja. Nekades att komma in på ett ställe i Ängelholm med 18-årsgräns. Hade inget leg. Twisted

Biljardhallen

Igår var det ju som bekant dags för utgång. Mitt första pubbesök på nästan 10 år. Och nu vet jag varför. Odrägliga människor kan vara jävligt dryga. Höll på att hamna i slagsmål med en vakt, detta efter att idioten sagt något spydigt till mmin syster. Endast ångest och jobbiga frågeställningar var det som besöket på Ängelholms biljardhall ledde till.

Men jag har lyckats träffa en av de allra sjukaste människorna någonsin, en vän till min syster. Fullkomligt bindgalen tjej. Redan då vi kom till puben vägrade de att servera henne - och då var hon inte ens full. Nästa gång det ska festas tillsammans med systern & co blir det fan i mig ingen utgång. Länge leve hemmafesterna...

Snart åtrevänder jag till Smedstorp men endast för ett par dagar, närmare bestämt 1,5. För på tisdag åker vi till Småland för att gästa farföräldrar och farbror.

Och på lördag bara MÅSTE jag (och förhoppningsvis lille Himmler) åka till Köpenhamn för att njuta av lite hederlig tysk pansartrans...

Funky Dragon (som iofs inte kommer från Tyskland men ändå) - here we come...

Ingenting...

...går upp mot mammsen. Gratis mat, gratis husrum, gratis vin och framför allt mängder av oförtjänt kärlek. Min lillasyster fyllde år igår (ska firas idag och imorgon). Hon har nyligen flyttat hemifrån men fick en förstålig hemlängtan dagen innan sin födelsedag och spenderade därför natten här. Detta kommer hon bittert ångra resten av livet då detta ledde till att hennes 23-årsdag inleddes med ett abrupt uppvaknande till min ljuva stämma - sjungandes "Ja må hon leva".

Gårdagskvällen avrundades tillsammans med sagda syster, en väninna till henne, en flaska rödvin samt ett par folköl. Det hela slutade med att min syster gick och lade sig, hon tröttnade uppenbarligen på att jag och Susanne satt och youtubade en massa musik för varandra.

Ikväll blir det en traditionsenlig fonduemiddag, ett par glas vin och en uppsluppen stämmning.

Morgondagen däremot fasar jag lite inför, har ju lovat min syster att jag ska ut med henne - i Ängelholm, på krogen. Vet inte om jag har vett nog att föra mig ute bland vanligt folk. Det återstår att se...

INGENTING

Idag är jag en fri man. Men jag har varken lägenhet (längre), jobb eller flickvän. Låter lite deppigare än vad det är men jävligt sugit att lägenheten rann mig ur händerna. Men skam den som ger sig. Imorgon ska jag i varje fall hem till mammsen och bli ompysslad lite, precis vad jag behöver tror jag.

Multipel orgasm...

...i näsan. Precis då jag avslutat skrivandet av föregående inlägg fick jag akutcpmongorövinihelvetes ont i tänderna igen, ömmade i hela ansiktet och det kändes som om hela övre tandraden var sneare än tornet i Pisa. Skräckslagen sprang jag ned och kastade i mig en hel näve värktabletter, sniffade i mig i princip lika många och fick 4 akupunkturnålar instuckna i mitt vänstra öra. Inget hjälpte. Jag brukar inte vara gnällig men det här gjorde fan ta mig sinnessjukt ont. Som sista utväg provade jag att snyta mig och då menar jag inte fräsa lite försynt utan helhjärtat och med kraft från hela kroppen verkligen blåsa ut snoret. Inget snor kom. Vad som däremot hände var att det ut ur min näsa kom två utdragna piiiiiip, ett från vardera näsborre. Och detta pip var tydligen den luft som orsakat trycket i mitt lilla kranium. För när trycket väl släppte höll jag på att gråta av lycka och välbehag, skönaste känslan någonsin. En multipel orgasm i näsan.  

IPRENMANNEN

När klockan slog tolv inatt hade jag för avsikt att fira min nyvunna frihet med en folköl. Så blev inte fallet. Jag fick akut tandvärk orsakad av ett tryck i min ena bihåla. Så istället för att lycklig dricka öl paniksnortade jag en blandning av Ipren och Alvedon - inget jag rekommenderar även om det hjälpte. Nåväl, idag är jag en fri man (killle, pojk, människa med penis). Än så länge känns det inte så där värst annorlunda men det kanske ändrar sig under dagen.

Freedom is just another word for a nose full of white powder...

SISTA DYGNET NU

Eller ska jag vara petig och det tycker jag faktiskt är på sin plats - så har jag nu endast lite drygt 9 timmar kvar av min fångenskap. A new life is waiting for me...

UTBROTT

Idag fick jag mitt första riktiga utbrott på ett halvår. Vi var ute i skogen för att som vanligt införskaffa ved på det smedstorpska viset. Inget gick som det skulle, allt gick åt helvete. Efter att ha slagit knogarna blodiga mot ett träd i typ en minut så kändes allt lite bättre. Tror att jag måste göra något åt det som får mig att bli så förbannad, tror dessutom att jag bestämt mig för vad...

Nu ska det trillas köttbullar och sen ska jag försjunka in i TV-spelets magiska värld, en värld där allt går som det ska (och där hjäten alltid får sin prinsessa). Och gör det inte det kan man bara prova igen, man trycker bara på resetknappen. Önskar att det fanns en sådan knapp att tillgå även i det verkliga livet.

Det gick ju som sagt...

...inte vidare bra för mig igår när jag skulle supa mig frisk. Drack ett glas vin och höll på att svimma. Så ikväll tänker jag angripa detta problem ur en annan vinkel, jag börjar med två glas Jägermeister och fortsätter sedan med återstoden av vinet. Kanske går det bättre på det här sättet.

Jag har ett ganska hafsigt bordsskick till vardags men det överskuggas (som jag av bantar-Björn) av Kenneths. Han viker liksom ner sin ganska imponerande kroppshydda så att huvudet är i nivå med tallrikskanten för att sedan mycket enkelt skyffla in maten. En mycket märklig man den där Kenneth, önskar att ni alla fick nöjet att träffa honom. Kanske kan hålla öppet hus här nå´n dag - 10 kronor titten.

Trodde jag var smart...

...när jag försökte supa bort min förkylning men jag gjorde uppenbarligen en grov felkalkylering. Tror jag har minst 48 graders feber och ögonen bara geggade igen på mig. Så nu står jag i valet i kvalet - vatten eller vin? Varannan tror jag det blir, det har sett på TV ska vara bra...

Helsingborg här kommer jag (tror jag)

Har precis hemkommit från Helsingborg där jag varit och kollat på en lägenhet. Verkar som att jag får den. Tyvärr är det bara ett kontrakt på 6 månader, lägenheten är möblerad och ganska sunkig. Men jag är jävligt glad ändå, det är det närmaste ett eget hem jag kommit på 4 år. Och kan jag nu bara skaka fram ett jobb och sköta mig så kanske det blir lättare att i Augusti hitta en lägenhet som jag på allvar kan trivas i. Bäst av allt är att lägenheten är strategiskt placerad på Berga i närheten av snuthuset och anstalten, lite som att komma hem... :)

Tror att jag är allergisk mot förkylningar. Alttid när jag blir förkyld blir jag nämligen snorig och tårögd...

ZZZZZZZZZZZZZ

Idag har jag tvärtemot vad som är för mig brukligt sovit i princip hela dagen. Vet inte om det beror på min förkylning eller på gårdagens Cocilanarace - troligtvis en kombination av dessa båda saker. Vill egentligen inte bygga upp några luftslott men i min situation är det svårt att låta bli. Ska imorgon åka och kolla på en lägenhet i Helsingborg, möblerad och ledig i endast 6 månader men ändå, kan kanske vara en bra start...

Snart läggdags igen...

HOST

2008-02-06

23:47


Följande inlägg skrivs i word (i hopp om en framtida publicering) då blogg.se uppenbarligen gjort vad jag borde gjort för länge sedan - nämligen gått och lagt sig. Eftersom jag lyckats övertala min gode vän Kunz om att alkohol är ett måste för ett lyckat liv så fanns det idag en flaska whisky samt en flaska jäger här i huset. Dessa är nu slut och så är även vi. Hittade dessutom en flaska Cocelana (med reservatiom för stavningen) i kylen och tänkte med hjälp av denna råda bot på min hosta. Dessvärre hade jag lite problem med doseringen så det blev två (kanske tre) dricksglas. Hostan  försvann och så även stora delar av mitt förstånd.


GODNATT


Min lilla mams

Förmiddagen har spenderats tillsammans med min lilla mams, världens bästa sådan. Thailunch och en sväng till Bo Ohlsson (där jag för övrigt inhandlade en T-shirt). Familjen Johansson är idag på begravning så idag är det jag och Kunz som sköter gården, har nyss utfodrat hästarna, börjar på allvar trivas med lantlivet.

Satt och pratade med mamma om att jag snart (riktigt snart) kommer kunna göra i princip vad jag vill, när jag vill. Känns nästan overkligt. Kommer förmodligen åka hem till min familj helgen efter frigivning för att fira min muck och min systers födelsedag, längtar.

Köpte också (eller min mamma köpte åt mig) en handkontroll till min PS 2:a så nu tänkte jag kasta mig in i ROUGE GALAXY, ses om ett par veckor...

Jag är inte så´n här egentligen

Vet att jag börja låta grinig, sur och tvär då min blogg den senaste tiden haft en något dyster och melankolisk karaktär. Jag är egentligen inte sådan, det vet ni. Det är bara det att det är så jävla mycket för tillfället som inte riktigt går som jag vill. Till råga på allt så har jag gått och blivit förkyld.

Det faktum att bloggen inte innehållit så mycket vedinlägg beror inte på att detta inte fortfarande är min huvudsysselsättning (för det är det) utan på att vedproblemet ligger i botten på trubbellistan.

En vecka kvar till muck nu, känns så jävla overkligt när man tittar tillbaka och inser att jag varit borta i FYRA år. Kanske inte så länge egentligen men fan, det känns ändå att man gått miste om något som aldrig kommer tillbaka.

Små små framsteg

Kanske har det ljusnat lite på lägenhetsfronten. Har ett telefonnummer som jag ska ringa och har eventuellt även hittat en minimal etta i Åstorp av alla jävla ställen. En lägenhet på 33 kvm så inflyttningsfesten får ske i omgångar. Men vafan, hade ju inte tänkt bo där för evigt, bara tills jag kommit på fötter igen. Går egentligenmest runt nu och är irriterad, irriterad för att jag vill ha en lgh NU och irriterad över att jag undrar hur fan det ska gå med mitt tilltänkta partnerskap.

Men skam den som ger sig, jobbar idogt vidare på båda dessa fronter.

Nu ska fågelbenet krypa till sängs för att se de sista 5 avsnitten av Lost, säsong ett.

På tal om fågelben. Såhär såg min muckpresent ut. Fina vänner...

image38

Och insidan såhär...

image39

SUCK

Börjar bli uppgiven nu. För ett halvår sedan hade jag en vision om hur mitt liv skulle se ut idag. Tror inte att ett enda mål är nått. Har inget jobb, inget boende och mitt så kallade kärleksliv verkar ju inte riktigt bli vad jag hade hoppats. Ibland går det bara inte riktigt som man vill. Har åtta dagar på mig att styra upp allt, hyser föga hopp om sådan framgång...

Jag lever...

...även om det är precis. Helgen blev precis så lyckad som jag misstänkte att den skulle bli. Hade sjukt roligt men är minst lika sliten idag. Nu är det tillbaks till vardagen och lägenhetssökandet, börjar känna mig uppgiven.

Av mina underbara vänner fick jag i muckpresent en festivalupplevelse, inträde och resa betalt. Så i sommar bär det av till Tshitraka tillsammans med världens bästa vänner.

LYCKA

RSS 2.0