Kokt ål

Minst fem gånger var dag poängterar jag för Kenneths hans förmåga att glömma saker. Gissa om han blev nöjd idag då jag åkte in till Tommelilla för att klippa mig - utan plånbok. Kokt i huvudet men imorgon ska jag supa mig smart, att supa mig snygg har jag gett upp för längesedan.

Flashback

Imorgon åks det ju som numer bekant över till Danmark. Kommer bli som en enda lång flashback. Inte nog med att i princip alla ur det gamla gardet ska med jag har också så jävla ont i ryggen, precis som under mina forna glansdagar. Men det är inte värre än att det går att supa bort, och i värsta fall får jag göra som på Fusion - använda käpp.

Och jag ska verkligen försöka ta åtminstone ett kort, kanske två.

LÄGENHET

Kan inte någon underbar människa bara ringa och säga att de har en lägenhet åt mig?

VILL HA ETT HEM...

När något...

...istället för att göra en glad snarare gör en arg och ledsen - då kanske det är läge att omvärdera situationen något...

Idag är det slappe och lägenhetsletande som gäller, imorgon solning och klippning. För på fredag bär det av till danskeland, sjukt taggad...

Avsaknaden...

...av en något sånär fungerande ekonomi börjar på allvar göra sig påmind nu. Att leva på 1500 kr i månaden är inte allt för enkelt. Hoppas innerligt att jag får min a-kassa när jag muckat annars vet jag fan inte vad jag gör. Sälja knark är ju alltid ett vinnande koncept - ja ett koncept i varje fall...

Ni vet...

...en så´n där dag när allt går fel. När man slår sig typ hela tiden, biter sig i tungan, trampar i hundskit. När datorn hänger sig, när rakapparaten lägger av mitt i rakningen och det kliar som fan i örat. En så´n dag är det idag och till råga på allt så har jag haft ett missat samtal idag, ett samtal som visade sig komma från Svenska bostäder. Jättekul, till dess att man ringer upp och horan i växeln inte vet vem som ringt än mindre varför...

HATA sådana här dagar...

Sanctuary and trains

Igår var jag hemma hos min lilla underbara mams. Och uppenbarligen är det fler än jag som tycker att hon är just underbar. Förutom jag och min mamma befann sig även två farföräldrar, två småsykon, en klient, tre kortidsbarn, två vänner till familjen samt tre hundar i Brekille. Alla dras till den lilla kvinnan med det enorma hjärtat.

De två senate dagarna har det rest kollosalt mycket med kollektivtrafiken i skåne och idag agerade jag tågvärd/utkastare. I Landskrona steg det inte helt oväntat på en alban i 20-22 årsåldern tillsammans med sin hona - en överspacklad bimbo. Då konduktören, en ganska försynt äldre herre bad om biljetterna svarade albanaset att han fan inte hade några. Konduktören föklarade då som brukligt är att de då fick lösa biljett på tåget varpå A svarade att han fan inte hade några jävla cash och att konduktören skulle passa sig annars skulle han fan bli knullad. Konduktören stod faktiskt på sig och sade att de då var tvungna att stiga av i Dösjebro (tror jag), något svinet givetvis vägrade. Till saken hör att jag hade sjukt ont om tid, 4 minuter från det att tåget ankom till Lund till dess att bussen avgick därifrån. Alltså ruttnade jag totalt och lät en hel flod av innestängda agressioner flöda över den uppkäftiga nysvensken. Då han stod i dörren till tåget, käftandes och hotandes, sparkade jag helt sonika ut honom på perrongen samtidigt som en del okvädesord fälldes. Efter honom kom hans lilla bimbo skuttandes och skrikandes att hon skulle anmäla mig för misshandel varpå jag svarade att om hon inte valde sitt sällskap bättre så skulle det troligtvis sluta med att hon misshandlades - inte av mig utan av sin pojkvän. Sen stängde konduktören dörren, tackade för hjälpen och bjöd mig på ett äpple.

Jag fick springa då vi framkom till Lund men jag hann med bussen...


HAHAHA

I gårkväll dracks det ju en del alkohol tillsammans med med min gode vän Christer och fan vad vi garvade, har ont i magen idag. Så jävla störda människor det vandrar på vår jord och då syftar jag varken på mig eller Christer. Igår blev jag desutom via MSN kallad för sparris, trots att jag eller snara på grund av att jag utgett mig för att vara overkligt grov...

Har sökt ett par lägenheter idag, vill så sjuktt gärna ha tillbaka mitt liv igen - mitt liv minus dealandet och det frenetiska droganvändandet. Hittade en skitcharmig lägenhet i Landskrona, frågan är om jag verkligen vill bo där.

Nu är vi två...

...som kan sitta och supa uppe på tredje våningen Castle Smedstorp, trevligt med sällskap. Ikväll ska det drickas ett par skvättar vin, lite cider och lite Jägermeister, en dryck som vi för övrigt redan smuttat lite på. Vill sjukt gärna ha en egen lägenhet nu. Hittade en som verkaed bra enda tills jag efter ett par dagars fluktande förstod att den låg i Höganäs. Vill ju bo i Helsingborg, alternativt i Hamburg.

Det har förresten kommit till min kännedom att ytterligare en ur min bekantskapskrets inte är riktigt hundra i huvudet. Kan det månne vara så att jag drar sådana människor till mig? Lika barn leka bäst, eller hur..?

Naprapat Henriksson

Jag vill verkligen inte verka grinig men den här jävla ryggen börjar gå mig på nerverna, haha - lite fyndigt. Nåväl, börjar undra om det är ett vanligt ryggskott, det knakar nämligen oroväckande då jag befinner mig i vissa lägen. Så imorgonbitti bär det av till Naprapat Henriksson i Ystad.

Har försökt kurera mig under dagen med hästlinement och med att titta på Lost, 5 avsnitt sedda, 4 istående position.

Imorgon ska det ringas på en lägenhet, hoppashoppashoppas....

Need a home.....

VA?

Kenneth Johanssons egentligen enda bevis för sin ålder, är hans sjukt dåliga hörsel. Ett handikapp som inte blir bättre av hans notoriska vägran att använda sina hörapparater. När han nu åkte iväg för att hämta ett par specialsydda byxor frågade jag om han tog tidningen med sig när han kom hem. På detta svarade han: "Ja, jag är hemma snart". Och när jag frågade när mötet med anstalt och soc. var bokat idag svarade han exakt samma sak. Goddag yxskaft. Alltså stapplade jag ut och hämtade tidningen...

Det tog mig exakt 9 minuter att ta mig ur sängen i morse, ryggen är overkligt stel...

Bättre sent än aldrig...

...så här kommer ett par kort från juldagen.

image33

Lorin, Day.Din (Hurley), Loppan och en mongo


image34

Jagvet - jag är svettig och full men fattar ni hur kul jag hade???

image35

Haha, hur fucked up jag än må se ut så är denna mannen värre än mig. Go Fabio...

Swiss army knife

Igår gick jag med en kropp i 90 graders vinkel och idag är jag "stiff" som ett lik. Detta betyder att jag skriver följande inlägg stående med tangentbordet i ena handen medan pekfingervalsen sprudlar från den andra. Lillemor hade vänligheten att erbjuda mig hästlinement, bränner som fan men är ganska skönt. Tänkte fråga om hon inte hade lite annan hästmedicin (typ Ketamin) men det kanske inte hade varit uppskattat. Det får väl gå ändå. Känner mig som en rostig fällkniv...

Imorgon ska vi ha möte med socialen, frivården samt anstalten Tidaholm. Min surrogatmamma från tiden på insidan kommer ner, enkom för att träffa mig, världens bästa plit - ja, det finns faktiskt sådana även om de är ganska få till antalet. Har hört ryktesvägen att stackare som mig :) kan få förtur i bostadskön, ska försöka verifiera det med min socialsekreterare imorgon. Vill ju egentligen säga sockärring men det går liksom inte då hon åtminstone var ett par år yngre än mig.

Inlägget ska avslutas med att jag funnit ännu ett bevis på att min hjärna inte fungerar korrekt. Har läst en hel del på sista tiden, böcker på engelska. Och jag har upptäckt att jag när jag pratar med folk inte hittar rätt ord på svenska utan uttalar de engelska orden för att därefter översätta dem till svenska. En manlig Victoria Silvstedt (minus utseende) månne. Ska förresten passa på att tipsa om en av världens bästa författare - Orson Scott Card. LÄS..!
När jag låg på häktet läste jag av förklarliga skäl sjukt mycket, så mycket att jag efter ett tag istället för att tänka i bilder tänkte i meningsuppbyggnader. Svårt att förklara men det var sjukt läskigt.

Hmmmm

Fick precis 55 kort från festen i helgen. Och inte ett enda av dem var anständigt no att lägga ut här. Så nu vet jag varför jag aldrig tar kort.

Förresten - Kimeta hade godheten att utse min röv till den bäst dansande, inte så konstigt kanske då mina motståndare var Kim och Kitte men ändå...

Gammal och skör

Eftersom min vän valde att stanna ett par dagar i Götet så föll det på min lott att bära in och upp hans saker från bilen till tredje våningen. Och ni vet att min kropp inte är byggd för att bära saker, vet inte riktigt vad den är bygd för. Nåväl detta resulterade i att jag sträckte mig så pass i ryggen att jag numer går som en fällkniv. Vet inte om jag ska tacka eller förbanna honom för det här. Ont gör det ju men är det inte bättre imorgon så kan jag rimligtvis inte hjälpa till med trädfällning och vedbärning.

Lite massage hade suttit fint. Någon som är sugen påp hjälpa mig..?

Dra åt helvete...

...så kul vi (eller åtminstone) jag hade i Ängelholm. Ungefär 400 liter öl, en halv flaska whisky samt ett par tuggor ischoklad gick åt. Trots ovälkommet besök mitt i natten så ger jag gillet 5 varma huvuden i betyg av 5 möjliga. Givetvis tog jag inga kort men minns jag inte fel (vilket är mycket möjligt) så togs där en del kort av en annan gäst. Är några av dem rumsrena (troligtvis inte) så lägger jag nog upp dem.
Vad som var mindre trevligt var den sedvanliga tretimmars tågresan hem till Smedstorp, suck.

Dagen har tillbringats i recovery mode, börjar fan bli gammal.

Men skam den som ger sig, snart bär det av till Danmark för att vevas lite... 

Skördefest

Befinner mig för tillfället ute i Brekille hemma hos världens bästa mams. Då jag anlände med tåget till Ängelholm stod det fyra poliser på perongen (stavas?) och väntade, dock inte på mig visade det sig men det han faktiskt hugga till i maggropen.

I afton stundar ju skördefest inne i Ä-holm, är sjukt taggad. Överlever jag, vilket inte alls är säkert så kommer en update på söndag. Troligtvis och tråkigt nog utan bildbevis...

Äntligen "hemma"

Den här dagen har varit ooooooooverkligt lång. Steg upp strax innan 05.00 och åkte härifrån typ 4,5 sekund senare. Efter fyra timmars körning (inklusive en galen detour i skaraborgs skogar) och en stadig frukostbuffé var vi så framme vid mitt forna hem...

image30
image31
image32

Fattar ni att de svinen har mage att hälsa dig välkommen? Snacka om galghumor. Behöver nog inte säga att jag inte längtade tillbaks direkt.

Efter uträttat förvärv här styrde vi via Borås skutan mot Götelaborg och Angered. Härifrån får ni inga bildbevis, vågade inte ta upp telefonen eftersom jag då antagligen blivit rånad, jävla ghetto. Var inne på ett köpcenter där och utöver oss tre såg vi en svensk (och med svensk menar jag inte "hej.jag.heter.abdullah.svensk") och hon var nog senildement och där av misstag eller på rymmen från långvården.

På vägen hem stannade vi på en riktigt sunkig vägkrog som hette The chef (fyndigt så det förslår) för att äta kvällsmat. Det tog 35 minuter för the chef att svänga ihop två hamburger tallrikar som dessutom var något av det vidrigaste jag ätit och sjukast av allt är att de kostade 100 kronor styck, dock ingick en 33 cl dricka i priset.

Men nu är vi äntligen hemma, läsa fyra sidor sen DÖÖÖ...

Det slår aldrig fel...

...så fort man står i begrepp att lämna Smedstorp för att vistas ute bland folk så händer något med ens redan dalande utseende. Ska ju på fredag på "Harvestparty" norröver tillsammans med en skara väldigt goda vänner. Och imorse när jag vaknade fan jag en osedvanligt elakartad acnebubbla i pannan samt ett munsår. Tur att man inte ska varken hångla eller suga kuk...

SJUK

Idag damp det i min (Kenneths) brevlåda ned den senaste upplagan av den eminenta tidsskriften SuperPLAY. I detta nummer fanns där ett stort reportage om att det den 4/12 i Stockholm hade hållits Sveriges Final Fantasy-konsert. Hade så sjukt gärna varit där. Fick nu istället nöja mig med att youtuba den och när de framförde "Aeris´ Theme" och "To Zanarkand" samtidgt som ett medley från FF VII och FF X spelades på bildskärmen - då grät jag.
(Har inte riktigt lärt mig hur man infogar videos från youtube men det kommer, då får ni se själva).
Jag vet att det är sjukt att bli så känslomässigt engagerad i TV-spel men fan - jag är så´n.

Får jag inte rätt på honan jag jagar ska jag gifta mig med Lulu. Hade helst gift mig med Aeries men hon är ju död.

Mindre än en månad kvar...

...och allt är fortfarande jävligt ovisst. Ingen bostad, inget jobb och en hel del annat som jag inte blir klar över. Någon som vill ha en inneboende, ryms i en städskrubb eller en garderob...

Och är det nå´n som har Dr. Phils nummer? Need to talk with him...

Då var dagens...

...promenad avverkad, detta trots en liten men naggande god bakfylla. MSN-fyllan uppgraderades igår till en MSN-poppersfylla, himla trevligt. Tack Tim.

Tror att det snart bär iväg till blattemarknaden för att återuppta dusten med pisskärringarna... Önska mig lycka till

Det är fan tragiskt...

...men just nu är blogg.se mitt enda sällskap, overklig loser.

Sitter och funderar på om jag ska eller om jag inte ska, vad får ni gissa er till själva. Vad jag däremot vet är att jag ska dricka lite vin nu, verkligen på tiden.

5 schnitzlar senare...

...är jag helt utslagen. Nu börjar väntan på att klockan ska bli så pass mycket att man utan dåligt samvete och risk för att hamna i samtal med familjen, kan börja supa. Inget är som väntans tider, jag vet. Vissa saker börjar dessutom bli jävligt tröttsamma att vänta på...

RASTA

Kenneth Johansson har äntligen insett att det inte är långsiktigt hållbart att äta typ 600 gram ostkaka dagligen utan att egentligen röra på sig. Han har därför lovat sig själv och alla andra att gå en slinga på 4,2 km varje dag. Detta lilla tilltag är i och för sig ganska vettigt, det som suger med hela historien är att det blir jag som får gå ut och rasta honom. Så jag är nyligen hemkommen från denna lilla skogspromenad och ska nu ställa mig och laga mat till gästerna som strax anländer. Som tur är har jag planerat in en tevlig avslutning på dagen, det vill säga 1 liter tetrapacksvin...

Nu börjar det hända grejer

Idag är det en månad och en dag till frigivning, nästan overkligt. Som tur är har jag en del inplanerat under tiden fram till dess. Förutom att bära ved, sitta framför datorn och leta lägenhet så har jag två permisar inplanerade. Nästa helg blir det slarv i Ängelholm och min födelsedag ska som sagt firas i Köpenhamn med en hel skock vänner...

282828282828 SUCK

Om typ tre veckor fyller jag 28, SJUKT. Overklig ångest. Har i varje fall planerat att åka till Danmark då, detta för att veva som en galning, supa skallen i atomer och slarva allmänt. LÄNGTAR... 

Någon...

...hade nyss vänligheten att upplysa mig om att jag faktiskt hade pengar nog för att köpa alkohol även om samma person tyckte att det kanske var tragiskt att spendera dessa på berusningsmedel. Det tycker inte jag så nu drar jag och köper folköl.

Så, nur var det klart...

...på onsdag hämtas min gode vän på sunkhålet "Tidan". Ska bli sjukt roligt att ha honom här.

Har lite ångest idag över att jag igår drack upp mitt sista vin, är lite fyllesugen faktiskt. Tyvärr består mina samlade tillgångar av följande: 47 ggr 1 kronor, 3 ggr 5 kronor samt 2 ggr 10 kronor. SUCK

Ensamhet

När man tassar på tå i sitt rum för att inte väcka katten som sover i ens säng, av rädsla för att han ska gå - då är man fan ensam och i behov av sällskap.

Gå med glädjen till glaset...

...inte med sorgen till flaskan heter det ju. Men hur är det med tetrapack? Kanske ett mellanting, känns så i varje fall. En nedstämd glädje kan man kanske säga.

ANTI CIMEX

Anti cimex är här för att städa ut lite mal ur Kenneths garderob. Jag fann det säkrast att gömma mig på ovanvåningen. En gammal lopphund som jag kan ju annars ordineras en DDT-kur.

Ikväll ska jag nog fira att min vän troligtvis kommer hit nästa vecka, eller så vill jag bara ha en giltlig anledning till lite fylle.

Re-enter Tidaholm

Det är inte helt klart men mycket tyder på att jag kommer åka tillbaka till anstalten Tidaholm på onsdag. Dock inte i samma ärende som sist utan för att hämta min gode vän "Kuttan". Kenneth Johansson med familj har nu bevisat det jag alltid vetat - att de inte gör det de gör för pengarnas skull. Kunz (eller Knaust som Kenneth envisas med att kalla honom) kommer inledningsvis bo här utan att familjen ersätts. Det låter löjligt men tänk om fler människor lyckades skaka av sig sina fördomar och välja att vara en del av samhället, inte bara vara där på tillfälligt besök.

Är så jävla glad och jag hoppas innerligt att allt går vägen. Då ska jag än en gång krossa Kunz i bordshockey, utan målvakt...

Fler poliser = Mindre kriminalitet?

Hörde idag på radion att sveriges antal poliser till år 2010 skall öka från 27500 till ca. 30000, detta för att få bukt på den ökande kriminaliteten. Ärligt talat, vad fan är det för jävla idiot som kommer med ett sådant uttalande? Hur vore det om man istället såg till att de som satt på landets alla sunkiga fängelser och som faktiskt vill ändra inriktning i livet, fick den hjälp de behöver? Har en väldigt god vän som i skrivandets stund har avtjänat ca. 8 år i statligt förvar, han friges nästa onsdag och har inte haft samma tur som mig att få hjälp med eftervård. Däremot har han insett att han behöver just detta och har därför bett om att efter sin frigivning (efter 8 år) få skriva in sig i behandling i form av ett familjehem. Men detta vägrar hans hemkommun gå med på och de hävdar istället att han ska stå till arbetsmarknadens förfogande direkt, att han ska göra en Charles-Ingvar Jönsson - kliva ut genom Tidaholms portar med sitt "liv" i  ett par plastkassar. För fan, inte ens på film funkar det ju. Hur i helvete fungerar samhället egentligen? Är sjukt uppretad nu och jävligt besviken...

Men "Kuttan", det löser sig. Du får bo på min soffa när jag skaffat eget... Haha

Va fan

Är fortfarande sjukt trött och sliten efter fredagens bravader. Måste försöka vänja mig vid partylivet igen annars är allt hopp ute. Tror att jag behöver en extremt hård festivalsommar i Tyskland, då kanske det blir människa av mig igen.

ÄCKLIG?

Det kan ju inte vara bra om den man försöker göra till sin vill spy rätt när hon tänker på en, eller? Även om det var att hårddra det lite. Och då har jag ju inte berättat alla sjuka saker jag gjort när jag faktiskt var gammal nog att inse innebörden av det. Många av dessa saker inträffade då jag i min ungdom deltog i (och två gånger vann) CP-VM. Är jag verkligen en äcklig människa? Hade verkligen velat ha något sött och gullig att berätta om mig själv för att jämna ut läget lite men det finns inte många sådana saker att tillföra. Vid närmare eftertanke så hade nog mina stackars föräldrar en del huvudvärk tillfogad av mig under större delen av min uppväxt. Minns till exempel hur jag en dag var ute i skogen och samlade sniglar, ni vet de där svarta slemmiga skogssniglarna. Dessa plockade jag och stoppade i fickan för att sedan ha som husdjur inne på mitt rum. Ni förstår ju själva hur där såg ut efter ett tag och jag vet att en hel maskin kläder blev förstörd då mamma tvättade mina "samlarbyxor". Kul att det gick så bra för mig så att mina föräldrar kan glädjas åt det nu...

Det ska böjas i tid...

...det som krokigt ska bli.

image28

Det här är min minsta kusin, Hilda. Som ni kan se är hon en Frennessen ut i fingerspetsarna och hon tillbringade sin natt på Leende geten med att hämta öl åt sin släktingar, säga skål och vara allmänt supersöt.

I övrigt blev det givetvis inte mycket kort tagna, detta trots att jag verkligen på förhand lovade mig själv att göra det. Men ett blev det i varje fall...

image29

Min UNDERBARA mamma tillsammans med en mycket märklig man. Trots att han luktade en del ko var han väldigt trevlig, om än på ett lite udda sätt.

Leende geten

Min far kommer på tisdag lämna detta land för att åka til Uganda i två år. Igår hölls hans avskedsfest på pub Leende geten i Brekille. Det kan mycket väl ha varit en av de absolut roligaste festerna jag varit på, 40 personer i alla åldrar och modeller, alla med en sak gemensamt: ett enormt hjärta. Stämmningen går inte att beskriva med ord, hade så jävla roligt. Folk började droppa av framåt 2-3 tiden så det slutade med att jag satt och söp med min stora lillasysters bästa kompis medan min lilla lillasyster och mina tonårskusiner med vänner sprang runt och hittade på hyss.Strax efter 08.00 bestämde vi oss för att runda av och stapplade hem i precis lagom tid för att möta min far som var på väg att koka morgonkaffe. Nå´n öl senare och lite morgonfyllesnack så somnade vi nog vi 11-snåret för att sedan vakna igen (ja, jag i varje fall) vid tre. Var självklart full fortfarande när jag steg upp och var tvungen att bege mig hemåt igen och är sjukt sliten nu.

Så, god natt....

LÄNGE LEVE LEENDE GETEN OCH ALLA UNDERBARA MÄNNISKOR SOM FÖRGYLLDE KVÄLLEN DÄR IGÅR...

Ok...

...man hade kunnat önska sig ett sängsällskap som var mindre hårigt och luktade mindre lik i munnen...

image27 

...men man tager vad man haver, inte sant? Upptäckte nyss en sjuk sak. Då katten låg och sov viftade han på svansen och krampade med sina tassar i takt till musiken (Timedrained), kan det vara så underbart att musiken verkligen uppfattas lika oavsett vem eller vad du är? Tror faktiskt det...

KAFFE

Förutom att vara bakfull så har jag idag besökt Simrishamn där jag varit på sjukhuset och fått reda på att jag har en muskelinflammation samt en psykosymatiskt värkande mage/sida. När detta ärende var uträttat gick jag och intog en lunch på ett skitsjaskigt gatuköksliknande hak. Nästan allt jag gör går alldeles för fort och så även mitt ätande, varför tugga maten när man bara kan skyffla i sig den? Efteratt ha slängt i mig maten insåg jag med fasa att det var 1,5 timme kvar till dess att Littlemother var klar med sina göromål och därmed till min egen hemfärd. Ute blåste det typ 400sekundmeter och det var verkligen svinkallt och j ag var inte alls sugen på att traska runt i stan. Men jag ville inte heller sitta kvar i "matsalen" och bara ta upp plats som en annan lodis så jag bestämde mig för att maskera min närvaro genom att dricka kaffet som ingick i lunchen. Jag dricker inte kaffe och nu vet jag varför, obeskrivligt äckligt var/är det och det tog mig nästan 20 minuter att pina i mig denna oljeliknande sörja. Men varmt var det i varje fall...

Hyser en osedvanligt stor ovilja mot att vara ute och gå när det stormar. Jag har blåst omkull en gång i livet och det var nog ett av min ungdoms mest pinsamma ögonblick och jag är livrädd för att det ska inträffa igen...

Den här...

...dagen har faktiskt varit en av de allra drygaste på mycket länge. Har suckat så mycket att jag blivit ännu hesare. Jobbiga saker har en tendens till att bli ännu jobbigare när man inte har något annat att lägga sin sparsmakade hjärnkapacitet på. Längtar sjuuuuuuuuuuuuuukt mycket efter ett riktigt liv. Mindre än 6 veckor kvar...

Dagen blev inte riktigt vad jag ville...

...att den skulle bli, snarare vad jag förväntade mig. Alltså ensam och jävligt tråkig. En positiv effekt av detta är i varje fall att jag nu har två liter vin att dricka så kvällen kommer ägnas åt att ytterst destruktivt supa ner mig.

Önska mig lycka till...

En bättre fortsättning...

...verkar det i varje fall bli. Går allt som det ska kommer åtminstone morgondagen bli som jag önskar och det är ju ett stort steg i rätt riktning.

Dagen ha spenderats framför datorn, dock inte med att skriva blogg som ni kan se. Jag har spelat HOMM IV, gottat mig i gammalt örongodis och ätit 9 äggmackor. Hade jag inte varit av det manliga släktet hade jag titt som tätt fått springa och göra graviditetstest eftersom jag ofta får en del sjuka matmanier. Ett tag inne på kåken åt jag exempelvis ca 10 dammsugare om dagen, vilket har resulterat i att jag spyr bara jag tänker på dem. Detta beteende har jag uppvisat så länge jag kan minnas. När jag var liten (mindre, alltså typ 4-5) spenderade jag min veckopeng innte på godis utan på inlagd sill. Jag hade också en tid då jag var ytterst förtjust i att äta kaninbajs. Detta uppskattades givetvis inte av mina föräldrar som förbjöd mig att inmundiga denna delikatess. Detta hindrade inte mig utan ledde till att jag dagtid samlade in exkrementerna för att stilla inta dem på kvällen då jag gått och lagt mig.

 Är man inte som alla andra får man försöka trivas med den man är. Det går sådär...

En bra början?

Inte helt oväntat började det nya året med trädfällning och vedkapning och idag var dessa sysslor exeptionellt vidriga och ovanligt kalla. Men jag höll humöret uppe då jag trodde att jag senare under dagen skulle åka till Helsingborg för att stilla min oro något. Men så blev det inte utan snarare tvärtom. Inget Helsingborg och en stegrande oro. Jävligt jobbig start på året 2008.

2008

Fem köldnupna fingrar, fyra glas bubbel och en molnig fyrverkerihimmel senare så är det nu äntligen 2008. För fyra år sedan trodde jag aldrig att den här dagen eller rättare sagt det här året skulle komma. Och nu är det här. Hoppas innerligt att det kommer se ut som jag vill, det vill säga egen lägenhet, jobb och någon som kan se efter mig. HOPPAS


RSS 2.0