Swiss army knife

Igår gick jag med en kropp i 90 graders vinkel och idag är jag "stiff" som ett lik. Detta betyder att jag skriver följande inlägg stående med tangentbordet i ena handen medan pekfingervalsen sprudlar från den andra. Lillemor hade vänligheten att erbjuda mig hästlinement, bränner som fan men är ganska skönt. Tänkte fråga om hon inte hade lite annan hästmedicin (typ Ketamin) men det kanske inte hade varit uppskattat. Det får väl gå ändå. Känner mig som en rostig fällkniv...

Imorgon ska vi ha möte med socialen, frivården samt anstalten Tidaholm. Min surrogatmamma från tiden på insidan kommer ner, enkom för att träffa mig, världens bästa plit - ja, det finns faktiskt sådana även om de är ganska få till antalet. Har hört ryktesvägen att stackare som mig :) kan få förtur i bostadskön, ska försöka verifiera det med min socialsekreterare imorgon. Vill ju egentligen säga sockärring men det går liksom inte då hon åtminstone var ett par år yngre än mig.

Inlägget ska avslutas med att jag funnit ännu ett bevis på att min hjärna inte fungerar korrekt. Har läst en hel del på sista tiden, böcker på engelska. Och jag har upptäckt att jag när jag pratar med folk inte hittar rätt ord på svenska utan uttalar de engelska orden för att därefter översätta dem till svenska. En manlig Victoria Silvstedt (minus utseende) månne. Ska förresten passa på att tipsa om en av världens bästa författare - Orson Scott Card. LÄS..!
När jag låg på häktet läste jag av förklarliga skäl sjukt mycket, så mycket att jag efter ett tag istället för att tänka i bilder tänkte i meningsuppbyggnader. Svårt att förklara men det var sjukt läskigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0