Eftersom min hona...

...varit klok nog att åka hemifrån har jag således en massa tid över - tid som i vanliga fall helt upptas av att laga mat åt henne, mata henne, plocka upp efter henne, skälla på henne, slå henne samt åt att mata hennes häst. Därav detta spontaninlägg på min numera snarast döda blogg. 

Tråkigt nog har jag inte direkt några världsnyheter att förtälja, uppenbarligen har det ökända svennelivet hunnit upp även dessa fågelben. Senaste veckorna har det faktiskt jobbats en del, skönt. Mindre skönt är det att de flesta av jobben jag bevistat har innehållit pianon, kopieringsapparater och trappor till förbannelse.

Och som alla andra idioter har även jag de jobbfria helgerna helhjärtat ägnat mig åt att försöka supa mig lycklig - och som jag har lyckats. Midsommar slutade inte helt oväntat i en kavalkad av sprit, öl, rödvin och sillindränkta golv. Vissa människor får mig att må obeskrivligt bra, ni vet vilka ni är. TACK för att ni finns i mitt liv...

I övrigt ägnas större delen av mitt synnerligen enkelspåriga intellekt åt att längta efter nästa tysklandsresa: VuuV.

Eftersom jag faktiskt har privilegiet att vara flickvänsfri resten av veckan så är förutsättningarna för att bloggstackar´n faktiskt kommer att uppdateras inom kort igen ganska goda - hatten av för mig och ensamheten..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0