Skamset upptäckte...

...jag precis att det var VECKOR sedan jag sist ens var inne på min egen blogg - inget "duktig Misse här inte". Givetvis har jag ingen fullgod anledning till mitt snåla bloggande men hoppas att de få av er läsare som fortfarande läser ändå kan ursäkta mig och mitt beklagliga beteende...

Jag har varit FF (flickväns fri) för första gången på ganska länge - min kära hona och hennes mor valde att tillbringa helgen utan män på spa i Varberg (tror jag). Man skulle kunna tro att jag skulle njuta av denna ensamhet då jag vanligtvis behöver vara ensam ibland men dagarna utan Fu blir väldigt ensamma och väldigt tråkiga. Som tur är kommer det lilla livet hem ikväll - något som ska firas med fondue, lökig musik och ett riktigt praktknull.

Imorgon e ingen vanlig dag, det är Frenne fö´lsedag... Som inledningsvis skall firas på frivården. KUL...
På något sätt har min älskling mot alla odds faktiskt lyckas att inte i förväg för mig berätta vad jag ska få i present. Däremot har jag från fler än ett håll fått höra att jag kommer bli väldigt glad - NYFIKEN...

Även om jag inte jobbat tillnärmelsevis så mycket som jag egentligen hade velat så har det ändå flyttats en hel del och sprungits kilometrvis i trappor. Slitigt jobb som fan men är sjukt glad över att ha något göra.

Inside brus...

Inuti mitt anmärkningsvärt lilla huvud bor en bakterie vars storlek och illvilja är obeskrivligt stor - SVATSJUKANS illaluktande och gnagande bakterie. När ens svartsjuka äter upp varje rationell tanke man kan tänkas ha slutar det allt som oftast med bråk, tårar och sura miner. Hjärnan vägrar notoriskt att tro på det som hjärtat vet.. Och jag vill verkligen inte ha det så - aldrig mer och verkligen inte nu...

Vill någon köpa en defekt hjärna och ett intellekt som genomsyras av paranoia så hör gärna av er - alla förslag är välkomna...

Pow - right in the kisser...

Nu blev ni stumma av förundran, va? Två inlägg på lika många dagar - ett uppsving av sällan skådat slag.

Dessvärre har jag inte något särskilt intressant att tillföra, förutom att jag idag lyckades tillaga en ganska god Sabzi Ghorme. De som kallar mig rasist måste tänka om lite - jag äter faktiskt arabisk mat... Så det så...

Fläskfilé...

...deluxe. Ät aldrig nästan en hel fläskfilé själv. Det är förenat med fara för att spricka...

Nyår då... Vi höll som bekant en liten tillställning hemma hos svärföräldrarna - en tämligen lyckad sådan. Detta trots att ugnen redan tidigt på kvällen höll på att ta livet av mig genom att fungera endast hjälpligt...

Tråkigheterna från nyår anlände först i efterhand då vi upptäckte att vi förstört parketten med rödvin, avrättat ett antal blomor samt slängt en hel kasse med post...

Det nya året har i mångt och mycket varit liktydigt med det föregående - vi sitter mest hemma och kramas och spelar spel...

Lökigt, jag vet men vi trivs med det...

Julen är här!

Hetsjakt på väla och en trasslig julgransutsmyckning i all ära men julstämningen i år infann sig först på allvar då jag och Fu skulle bygga pepparkakshus. Vi hade stora (väldigt stora) ambitioner - något vi (eller åtminstone jag) vid det här laget borde ha lärt oss att inte ha...

Det hela slutade såhär...





... alltså med ett sönderstampat pepparkakshus. Bäst av allt är ändå att det inte var jag som ändå är känd för ett instabilt humör som med våld demolerade detta bygge. Hejja FU!!!

Men skam den som ger sig - vi dekorerade missödet till trots ändå de båda kvarvarande taksidorna...



...en väldigt tofflig sida - och väldigt fin...



...samt en väldigt ovanligt julig. Notera den glittriga prinskorven samt räkornas jultindrande ögon...

GOD JUL...

HAHA...

.., nu har jag för en gångs skull en riktigt, riktigt bra anledning till varför bloggandet går lite trögt. Jag har faktiskt även om allt inte är riktigt klart än faktiskt gått och än en gång blivit proletär. I mitt anletes svett spenderar jag numer dagarna med att asa andra människors saker kors och tvärs över Malmö med omnejd - jag är presenteras/tituleras hädanefter således som flyttkar(pojk) tack...

Fight night?

Det är förmodligen en väldigt, väldigt grov överdrift men förhållandets först bråk, gräl dispyt (kalla det vad ni vill) är nu ett faktum. Egentligen vill jag göra som vanligt - slå sönder något. Min flickvän vågar jag inte ge mig på (hon spöar mig säkert hur lätt som helst och det finns ju dessutom folk(?) som hävdar att jag brukar behandla mina flickvänner på det viset och det vore ju osedvanligt dumt att ge dem rätt nu såhär på gamla da´r...)

Till saken hör att jag inte (verkligen inte) är särskilt bra på att diskutera saker och ting - det är väldigt mycket enklare att bara skrika lite argt med sin whiskyröst, sparka sönder en vägg och gå hemifrån...

Men jag vill inte ha det så den här gången - som en mycket (mycketmycketmycket) fin vän sagt för inte så länge sedan: "ut med det gamla och in med det nya"...

Jag försöker verkligen...

Att sedan motståndaren som står i andra sidan ringen plötsligt visar sig vara precis lika oförmögen som jag gällandes att föra en vettig dialog i upprört tillstånd förvärrar saken än mer.

Well, well - nu väntar jag bara på det beryktade make up-sexet även om det vore exeptionellt naivt att hoppas på att det kommer infinna sig ikväll (när jag äntligen vågar mig in i sovrummet...)

Att sitta ensam hemma...

...när man är sjukligt förälskad är tämligen jobbigt. Att samtidigt vara sjukligt svartsjuk är nästan outhärdligt. Jag vet att min svartsjuka bottnar i mina egna "snedsteg" och i mitt tidigare levernes felaktigheter, och aldrig har jag någonsin ångrat vad jag gjort lika mycket som jag gör i skrivandets stund...

Vissa saker här i livet uppskattar man mer än andra och de sakerna vill man ha vid sin sida hela tiden - Fu, kom hem jättesnart för jag går sönder utan dig...





Jag vet - jag är en toffel...

Eh...

...jag vill verkligen inte ta livet av min stackars utmärglade blogg även  om så kan tyckas vara fallet.

Det e´ bara lite mycket nu förstår ni, dagarna går ju åt till att vara arbetslös och det är fan i mig ett heltidsjobb ska ni veta.
Dessa sysslolösa dagar fyller jag numer med detta underbara spel...



Och när jag inte frenetiskt knappande, hugger mig igenom horder av bepansrade drakar och små stinkande troll ägnar jag mig åt de nyförälskades alla trevligheter.

Surade ju läppen av mig i fredags då jag missade Day.Din (har dock i efterhand från säkra källor fått höra att resten av festen sög citat "getpung", slut citat) men går allt vägen blir det lite Neelix på fredag.

ESLÖV

Idag har jag belönat Eslöv med att bli besökt... Grattis du tråkiga lilla håla...

Fast tristessen i denna stad uppvägs numer av att min gode vän Kapten flyttat dit.

Efter ett par flyttöl och ungefär en miljon flyttkartonger lyckades vi så småningom stuva in honom i en tämligen trivsam lägenhet mitt i "city"

Men trevligast idag var ändå att jag som tack för hjälpen (som mest bestod av öldrickande) belönades jag med en flaska whisky... :)

Jag blev också tämligen brutalt påmind om min fängelsevistelse, lite svårt att i nuläget faktiskt fatta att man faktiskt levt där inne i 3,5 år...

Märkligt....

Helgen tillbringas annars mest med att grina över att jag missade Day.Din igår...
SNEA MIG...

Bloggandet...

...går sådär, detta av flera anledningar. Jag brottas fortfarande med det faktum att jag för andra gången blivit mer eller mindre faderlös, jag har inte haft något kul att tillföra blogglivet och vårat internet är minst sagt säreget. Där mitt (älskade) stereobord befinner sig (nja, egentligen är det Fu´s bord och mina leksaker) finns inget internet varpå man istället har fått ligga på golvet i köket för att kunna nyttja denna tjänst. Men går allt som det ska (alltså förmodligen inte) så får vi vårat eget internet imorgon... Vill dock genast inflika att detta inte nödvändigtvis behöver betyda att bloggandet kommer få en nytändning även om det för tillfället är min avsikt...

Förutom att inte skriva blogg så gör jag inte så värst mycket. Fast den gångna veckan har vi lekt mammapappabarn, med den lilla skillnaden (förutom att jag är mamma) att vi tagit hand om en hund och inte ett litet barn.



Detta är Twiggy - notera Jägermeisterscarfen...



Här bäddad vi ner söta lilla hunden - i soffan...



Här valde den nu lite mindre söta hunden att sova - mitt i våran säng. Ett val som osökt ledde till en vecka med skadligt lite samlag för min och hustruns del...

Fondue...

Kvällen blev en kavalkad i fondue och rödvin...
Sitter nu inlåst i vår lägenhet (som efter Fu´s senaste runda på IKEA börjar bli riktigt mysig) tillsammans med min älskade mamma och min lika älskade Fu - de är dock älskade på sätt som skiljer sig lite åt. Nåväl, de är i varje fall tämligen pratglada (delvis beroende på en rödvinsbox vars vätskenivå stadigt minskar), och med pratglada menar jag sjukt pratiga... blabla bla, blabla blabla... :)

Själv försöker jag mest låta bli att självdö av ångest för att jag valde att inte åka till Somnabul i Hamburg. Ska inte säga att jag ångrar mig för det gör jag inte men det suger apröv ändå...

En liten (eller rättare sagt enorm) tröst är att jag får se en del av linan från Somnabul när jag och min reservmamma (Kimeta) ska åka till Danmark - längtar ihjäl mig redan...


Alone again...

Att vara utan sin Fu är inte alltid det lättaste och idag är det extra svårt. Mestadels beroende på att jag är utrustad med en icke korrekt fungerande hjärna. Mogen som jag är hanterar jag min saknighet på följande sätt...






Alltså med Country, billigt vin och glass...

Att waylon Jennigs är Gud visste vi ju redan men att glass kunde vara religon var för mig obekant innan Fija ledde mig in i Ben & Jerry´s underbara smakvärld...

Klockan är nu 20.26 och jag räknar sekunderna till hon kommer hem.

Jag har lyckats!

När min flickvän precis svarsde i sin telefon och hennes väninna frågade henne vad vi gjorde svarade hon: Jag spelar TV-spel...

Sådant gör mig lycklig...

Déjà vu...

För ungefär ett år sedan skrev jag något i stil med att vissa människor utsätts för saker som de inte förtjänar än mindre behöver. Och nu känns det så igen... I min närhet har jag två av världens kanske underbaraste människor som dessutom älskar mig och båda dessa har belönats med motgångar som hade brutit ned vem som helst i subkvarkar. Som tur är, är dessa båda människor utöver overkligt fina även utrustade med övermänsklig styrka och endast därför vet jag att de inte bryter samman. 

Att se de människor man älskar må dåligt är det värsta som finns, att kunna göra dem lyckliga, hoppas jag är det vi lever för...

Även om de inte...

... är tillnärmelsevis hälften så långa som man skulle kunna önska så är mina blogginlägg dock fler och mer frekventa än på länge. DUKTIG MISSE...Detta beror inte som man skulle kunna tro på att jag och lilla Fu tröttnat på att toffla helt galet mycket. Däremot passar jag på att skriva de fåtal stunder då tillfälle ges. Som nu när två honor, en torsdagskväll står och bestämmer vad dom ska ha på sig på lördag - HELT EFTERBLIVET.

Varken jag eller min älskling har egentligen bestämt oss för om vi ska åka till KBH på lördag eller inte. Jag vill så sjukt gärna se Protonica och dessutom ännu en gång gråta till Liquid Soul... MEN JAG ÄR FATTIG...!


SJUKT FATTIG


När katten är borta...

...dansar råttorna på bordet, eller som i det här fallet: när Katla är borta ligger Misse och spelar Fable...

Over and out...

Bad sides...

Jag har många sidor som är minst sagt dåliga men att jag är så sjukt dålig förlorare kan faktiskt vara den sämsta...

Mannen som myntade uttrycket "Det är bara ett spel" hade jag gärna slitit halsen av för att sedan spottat honom i hans nygjorda luftstrupe...

Det handlar inte om att kämpa väl, det handlar om att segra...

Eftersom...

...min hona som så många andra av detta märkliga kön har spenderat större delen av kvällen med att snattra i telefon så tänkte jag ta tillfället i akt och skriva lite. Detta trots att jag som vanligt ionte har särskilt mycket vettigt att framföra...

Var i varje fall på världens sunkigaste fest i lördags men hade ändå ganska trevligt. Nästa lördag däremot blir det sjukt röj men jag börjar på allvar undra om jag verkligen har råd att åka, tror fan inte det...

Har också insett att jag trots att jag försöker låta bli ändå är en jävla idiot och att detta går ut över min älskade flickvän som verkligen inte förtjänar det. Förlåt Fu och tack för att du är världens underbaraste (fast att du pratar i telefon när vi egentligen ska ha Quality time). JAG ÄLSKAR DIG och du gör mig lycklig...

Captain on the bridge...

Idaaaaaaaaaaaaaaaaag släpps det: FABLE 2. Och jag har inte ens pengar för att köpa instruktionsboken. Snea mig...

Att ha en sinnessjukt trött flickvän har sina fördelar. Man kan tex i lugn och ro kliva upp på morgonen och morgonbajsa utan att behöva oroa sig över att hon ska gå in på toa direkt efter en och äcklas. Man kan även på morgonen ta sig tid till att uppdatera sin stackars försummade blogg.

Men att väcka en sådan människa är inte det enklaste, att göra det på ett civiliserat sätt är för mig nästan en omöjlghet. Att varsamt kyssa henne tills hon vaknar tar ju en hel förmiddag varpå det är mycket enklare att helt sonika kasta sig över henne, rycka undan täcket och kittla henne. Tyvärr resulterar ofta ett sådant uppvaknande i att honan min stänger igen fittbutiken resten av dagen och så vill vi ju inte ha det.

Kapten den gamle kåkfararen kommer på besök i afton så nu måste jag stressa lite, ska börja med att väcka min älskling...

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0